nittinioprocentkristin

jag sa till en vän en gång, inte för alls länge sen, hon kanske kommer ihåg det, men jag sa;

- jag tycker inte om att vara vän med människor i perioder, varför kan det inte vara så att alla är med alla?

hon frågade;

- varför, vad menar du?

jag menade att, kanske under ett par månader umgås man med en person, men sen gör man inte det längre. man hittar en ny och är med den personen i några månader och samma sak händer om och om och om igen.

jag har tänkt väldigt mycket på hur mitt senaste år har varit jag har ett ord som kan beskriva det och det är; förändring.
den är båda bra och dålig.
att jag aldrig haft en vän som stått mig så nära att det skulle vara jag och personen mot världen.
jag har alltid velat ha en vän som vet vem jag är utifrån och in, har vetat om mig, min barndom, hur jag var då m.m men jag har aldrig haft det, jag har vänner, underbara, några av dom är mina bästa, men ingen av dom vet hur jag hade det 13år innan jag träffade dom, och ingen kommer få veta precis hur det var heller.
jag hade en riktigt bästa vän, det höll i 1.5 år, inte längre, jag mådde verkligen skit efter det, hon var den vän jag ville träffa det första jag ville se på morgonen och det sista jag ville se innan jag somnade. då fanns det inga perioder, men det fanns inte heller vi mot världen, vi mot europa, helt klart! men vi kom för nära varandra och vi gick skillda vägar.
nu, 1 år senare är vi vänner igen, men båda vet att ingeting kommer bli som förut.


Puss kristin Y